Kralendijk,- James Finies, fundadó di Bonaire Human Rights Organization (BHRO), a dirigí un karta habrí na Promé Minister di Hulanda, e Minister di Hustisia i Seguridat, Miembronan di Parlamento Hulandes, i instansianan internashonal relevante di derechonan humano, ekspresando su gran preokupashon tokante e desishon di Gabinete Hulandes di 19 di Yüni 2026 pa introdusí leinan ku ta kriminalisá glorifikashon di terorismo i ekspreshonnan públiko di sosten pa organisashonnan terorista designá na Boneiru, Sint Eustatius i Saba.
Den su karta, James Finies ta deklará ku no a presentá ningun evidensia públiko ku ta mustra eksistensia di organisashonnan terorista, rednan terorista òf aktividat terorista signifikativo riba e islanan Karibeño pasífiko aki. E ta atvertí ku kastigunan kriminal basa riba konseptonan amplio i subhetivo manera “glorifikashon” i “sosten públiko” por pone na peliger libertat di ekspreshon, periodismo, investigashon akadémiko, ekspreshon polítiko, anális historiko, defensornan di derechonan humano i partisipashon demokrátiko dor di miedu i outo-sensura.
E ta indiká ku Boneiru, ku tin rònt di 20 mil habitante, Sint Eustatius ku aproximadamente 3 mil habitante, i Saba ku aproximadamente 2 mil habitante, ta komunidatnan Karibeño ku semper tabata i a keda pasífiko i hospitalario. E ta puntra tokante e nesesidat i proporshonalidat di imponé medidanan kriminal asina amplio. E ta argumentá ademas ku, na lugá di atendé preokupashonnan ku ta eksistí kaba hopi tempu tokante representashon demokrátiko, outogobernashon, preservashon kultural, edukashon, derechonan sosio-ekonómiko i partisipashon públiko, ku e leinan aki proponé ta ekspandé e outoridat di estado riba ekspreshon públiko.
James Finies ta enfatizá ademas ku Artíkulonan 19 i 25 di e Pakto Internashonal tokante Derechonan Sivil i Polítiko i Artíkulonan 19 i 21 di e Deklarashon Universal di Derechonan Humano ta protehá libertat di ekspreshon i partisipashon den asuntunan públiko. E ta rekordá tambe ku Nashonnan Uní a atvertí repetidamente ku leinan kontra terorismo mester keda nesesario, proporshonal, kla definí i kompletamente den konformidat ku obligashonnan internashonal di derechonan humano.
E ta hasi yamada na Parlamento Hulandes pa realisá un evaluashon kompleto di derechonan humano, garantisá kumplimentu ku derechonan humano internashonal, definí tur disposishonnan kriminal di manera estrikto pa evitá aplikashon arbitrario, protehá debate públiko legítimo i periodismo, i konsiderá medidanan ménos restriktivo.
Pa Boneiru, e pregunta no ta si terorismo mester wordu kondená—esaki sigur mester. E pregunta ta si leinan kriminal nobo ku ta afektá libertatnan fundamental por sigui wordu imponé riba pueblo di Boneiru.
FUENTE: JAMES FINIES – FUNDADÓ BONAIRE HUMAN RIGHTS ORGANIZATION (BHRO)




GIPHY App Key not set. Please check settings