Kralendijk,- Tras di porta sera na Nashonan Uni, e berdat di historia tabata wordu kuestiona.
Bonaire Human Rights Organization (BHRO), Miembro Asosiá di CARICOM Reparations Commission, a testiguá direktamente e negoshashonnan aki, ora Estadonan Miembro a debatí si e sklabitut transatlántiko di Afrikano mester wordu rekonosé komo e krimen mas grave kontra humanidat.
BHRO a partisipá komo observado den seis konsultashonan informal, tení for di 5 te 16 di mart 2026, riba e resolushon preliminar liderá pa Ghana den kolaborashon ku Estadonan Miembro di Nashonan Uni. Meskos ku e término “mas grave” a bira un punto di debate intenso—mustrando divishonnan profundo, ku hopi estado finalmente a abstene di e votashon final.
Riba 25 di mart den Asamblea General —markando Dia Internashonal di Komemorashon di e Tráfiko Transatlántiko di Esklavo—James Finies i Davika Bissessar Shaw tabata testigo ora Estadonan Miembro a vota riba e resolushon históriko ku ta deklará e trafikashon di esklavo transatlántiko I sklabitud den kua hendenan Afrikano tabata trata komo propiedat komo e “krimen mas grave kontra humanidat,” a pesar di fuerte resistensia durante negoshashonnan di varios pais, inkluyendo Hulanda i otro poténsianan kolonial Oropeo anterior, ku a purba di suavisa e formulashon i skonde e berdat kompleto di e parti mas skur di historia mundial.
Sin embargo, Ghana, huntu ku Estadonan Afrikano i nashonnan di Karibe—inkluyendo Barbados, Antigua i Barbuda, Saint Kitts i Nevis, i Bahamas, entre otro, komo ko-patrosinado di e resolushon—a keda firme. Sin logra konsenso, nan a ninga pa retirá of komprometé i a trese e asunto dilanti di Asamblea General, permitiendo komunidat internashonal desidí di manera demokrátiko via votashon.
Presidente di Ghana, John Dramani Mahama ku un yamada global i kende a refleha e mesun mensahe di Franklin D. Roosevelt—“Neutralidat entre bon i malu ta sirbi e malu”—a pesar di e proseso tenso i di alto nivel ku BHRO a testiguá, e resolushon finalmente a wordu adoptá, markando un paso krusial pa berdat, responsabilidat i hustisia reparatorio.
E resultado di e votashon a mustra un posishon global kla: 123 Estado Miembro a vota na fabor, 3 a vota kontra, i 52 a abstene—prinsipalmente paisnan di Union Europeo, inkluyendo Hulanda, ku no a sostené e resolushon.
E posishon aki ta debilitá e kredibilidat i sinseridat di e diskulpa Hulandes, I hasi esaki efektivamente sin balor, i ta mustra un ehèmpel evidente di hipokresia riba e esenario mundial.
Mas lat e anochi, delegashon di BHRO a atendé un resepshon privá na Marriott Marquis Hotel na Manhattan, pa invitashon di Presidente di Ghana, John Dramani Mahama, inkluyendo un sena sentá ku e, e Minister di Asuntunan Exterior, Samuel Okudzeto Ablakwa, Rey Kwasi Kyei Darkwah, i henter delegashon Ghanes for di Mishon di Ghana na New York i Geneva i di Ministerio di Eksterior, kaminda e Presidente a reflehá riba orígen di e resolushon i a kompartí su eksperensianan personal promé i despues di su adopshon.
E momento aki a subrayá e importansia di Bonaire i Bonaire Human Rights Organization den esfuersonan global kontinuo pa berdat i hustisia.
FUENTE: BONAIRE HUMAN RIGHTS ORGANIZATION



GIPHY App Key not set. Please check settings