in

JAMES FINIES TA ANUNSIÁ UN MOMENTO HISTÓRIKO NA NASHONNAN UNI: BONAIRE DRAFT RESOLUTION FORMALMENTE REGISTRÁ DEN E 80 ASAMBLEA GENERAL DI NASHONNAN UNI

Kralendijk,- Awe, 1 di juli 2026, James Finies ta anunsia na pueblo di Boneiru ku, den rekonosementu di e abolishon di sklabitut na 1863 den e islanan Antiano kolonisá di Karibe, e Bonaire Draft Resolution, ku ta patrosiná pa dos pais di CARICOM di Karibe, riba 10 di Juni 2026 a wordu formalmente someté i registrá den e proseso atministrativo di e 80 Asamblea General di Nashonnan Uni pa wordu atende.

For di 1955, ora Hulanda a kita Boneiru i e anterior islanan di Antias Hulandes for di lista di Teritorionan Sin Propio Gobernashon (NSGT) di Nashonnan Uni, esaki ta e paso konstitushonal mas signifikativo ku a wordu tuma tokante e islanan Hulandes kolonisá den Karibe.

E Bonaire Draft Resolution ku a drenta e proseso pa wordu atende den 80 Asamblea General aki ta urgi pa rekonosé ku Boneiru ta sigui siendo un Teritorio Sin Propio Gobernashon segun e Charter di Nashonnan Uni i ta deklará ku tin un obligashon, bou di Artíkulo 73 di e Charter, pa Reino Hulandes, komo e Poder Atministradó di Teritorio di Boneiru, pa transmití informashon tokante Boneiru. Tambe e ta pidi e Komité Spesial di Deskolonisashon pa konsiderá e  “Question of Bonaire” den su próximo seshon i pa raportá riba dje na Asamblea General den su ochenta i un seshon. E draft propuesta a wordu registra den sistema pa e Sekretariado di Asamblea General di Nashonnan Uni pa mundu kompletu, inkluyendo e 192 Pais Miembro di Nashonnan Uni, por haña akseso na dje pa medio di e sistema e-Delegate.

Kiko esaki ta nifiká pa Boneiru? Riba riba e lista ta nifiká ku Hulanda lo mester duna kuenta i raportá na Asamblea General di Nashonnan Uni tokante e desaroyo sosial, ekonómiko, kultural, polítiko i edukativo di pueblo nativo Boneriano, di akuerdo ku e Karta di Nashonnan Uni i e tratadonan ku Hulanda a aseptá i firmá na 1945. Esaki a sosodé solamente tres biaha den historia di mundu: na New Caledonia na 1986, French Polynesia na 2013, i awor, pa promé biaha den e parti aki di mundu, ku Boneiru na juni 2026.

Kon esaki a sosodé? For di 2003 te 2010, James Finies a halsa su bos públikamente i a opone su mes kontra e direkshon divisivo i polarisante ku polítikonan di Boneiru i di Antias Hulandes tabata bayendo. For di 2010 te 2016, James Finies a bandona su karera i bida komo bankero komersial i a bira un defensór di derechonan humano boluntario fulltime na Boneiru i den henter Antias, luchando pa un referèndum i e derecho na outodeterminashon. Despues ku no a respetá e resultado di e referèndum di Boneiru di 2015, James Finies, for di 2016 te 2026, a kuminsá un trayekto internashonal di konsientisashon kontinuo i mishonnan di lobby den Karibe, Sentro i Latinoamérica, Europa, i  Nashonnan Uni na Ginebra i New York, luchando pa e re-inskripshon di Boneiru bou di protekshon di Nashonnan Uni.

E grupo di defensa di derechonan liderá pa Sr. Finies ta e úniko organisashon ku, di manera konsekuente i kontinuo for di 2003 te awe na 2026, a traha pa mustra i hustifiká e nesesidat pa komunidat internashonal intervení na Boneiru i den e islanan Karibe Hulandes komo un esfuerso di sosiedat sivil.

Dikon Boneiru? – Pueblo di Boneiru a keda sin protekshon i abandoná pa e islanan KAS ora Kòrsou, Aruba i Sint Maarten, huntu ku Hulanda, despues di disolushon di Antia Hulandes na 2010, di manera unilateral a saka Boneiru for di bao di protekshon di Statuut. Pueblo di Boneiru a wordu inkorporá, kontra nan deseo i sin nan konsentimentu, den Konstitushon di Hulanda, subordiná i pone bou di merse di gobièrnu eksterno for di Den Haag.

Diferente ku Kòrsou, Aruba, Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius, Boneiru su situashon a desaroyá for di e momentu ey pa awor den un krísis humanitario grandi silensioso. Boneiru ta den un situashon hopi kritiko, enfrentando un eliminashon demográfiko i kultural inmediato. Bonerianonan nativo, ku segun sifranan di CBS tabata representá mas ku 70% di e poblashon promé ku 2010, a wordu redusí sistemátikamente dor di manehonan institushonalisá pa ménos ku 30% awe. Predikshonnan ta indiká ku den menos ku dies aña, pa 2035, nan lo representá ménos ku 15% di e poblashon. Afortunadamente, Boneiru tin un diaspora grandi den Reino Hulandes. Aun asina, Bonerianonan ta enfrentando e peligro di desparesé na Boneiru den e próksimo dekadanan si mundu i komunidat internashonal no intervení pa protehá e pueblo Boneriano. 

FUENTE: JAMES FINIES 

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

PLAN DI INDEPENDENSIA DI KORIENTE PA E FAMIANAN BONEIRIANO

FTPKB TA DUNA UN BISTA BASA RIBA KOMPARASHON DI PREIS MENSUAL NA LUNA DI JUNI 2026.