in

JAMES FINIES TA TUMA NOTA DI RAPÒRT DI DERECHONAN HUMANO DI CESCR TOKANTE REINO HULANDES I TA URGI AKSHON PA PROTEKSHON DI DERECHONAN I IDENTIDAT KULTURAL DI BONEIRU. 

Kralendijk,- Bonaire Human Rights (BHRO) ta tuma nota di e resultado di revishon di 2025 di Reino Hulandes dilanti di Komité di Derechonan Ekonómiko, Sosial i Kultural na Ginebra. 

Representá pa James Finies i Davika Bissessar Shaw, BHRO a asistí na e revishon na Ginebra ku un konvikshon firme den sistema di derechonan humano di Nashonnan Uní, ku konfiansa ku realidatnan ku pueblo di Boneiru ta enfrentá lo a ser tende i evaluá di un manera hustu.

BHRO tabata e úniko organisashon di sosiedat sivil for di Karibe Hulandes, ex- Antias, presente na Ginebra. Ningun NGO for di Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, Saba òf Sint Eustatius a asistí. BHRO a intervení direktamente den e reunion di un manera independiente i imparsial, dialogando ku e Presidenta, Sra. Saran, e Líder di Taskforce, Raportadó Spesial Sra. Rossi, i otro miembronan di e Komité, asegurando ku e realidatnan bibu di pueblo di Boneiru i di islanan di Karibe Hulandes a keda presentá klaramente i ku imparsialidat.

Durante e revishon, BHRO a resaltá desigualdatnan den probresa, seguridat sosial, akseso na kuido di salú, bibienda, vulnerabilidat pa klima, i e supreshon persistente di derechonan di edukashon i kultura. Hopi preokupashonan a keda ekspresá, inkluyendo kuido di salú, edukashon, kultura, falta di outodeterminashon, i e echo ku manehonan i leinan a keda implementá sin konsultashon kultural adekuá, ku potensialmente den violashon di derechonan sosial, edukativo i kultural. BHRO a enfatisá ku manehonan I leynan mester alineá ku balornan di komunidat i garantisá, defendé i mantené e mas haltu nivelnan I normanan posibel, den un manera ku ta respetá i reflehá identidat kultural.

BHRO tambe a pone enfasis riba e eroshon di identidat kultural boneriano debí na protekshon insufisiente di idioma lokal den edukashon, kuríkulonan relevante pa kultura, i preservashon di patrimonio. Desigualdatnan struktural ta persistí kompará ku Hulanda Oropeo, partikularmente tokante kosto di bida, nivelnan di protekshon sosial, Normanan di protekshon ambiental, akseso na edukashon di kalidat, i kuido di salú sensitivo pa e kultura.

E Observashonan Final di e Komité (E/C.12/NLD/CO/7) a reafirmá responsabilidat di Gobiernu di Hulanda pa garantisá implementashon kompleto i igual di derechonan ekonómiko, sosial i kultural den tur teritorionan bou di su hurisdikshon, inkluyendo Boneiru.

BHRO a ekspresá gran preokupashon tokante kambionan demográfiko ku ta afektá poblashon nativo i kultura di Boneiru.

BHRO ta keda komprometé na envolvimentu internashonal i dialogo konstruktivo pa garantisá ku pueblo di Boneiru ta gosa protekshon kompleto di nan derechonan edukativo, sosial, kultural, ekonómiko i di kuido di salú, mientras ku ta protehá e identidat úniko di e isla.

Bonaire Human Rights ta hasi un yamamentu na Gobiernu di Hulanda pa implementá kompletamente e rekomendashonnan di e Komité di Derechonan Humano i tuma medidanan urgente pa prevení mas eroshon demográfiko i kultural, inkluyendo revishon i para manehonan ku ta permití migrashon I estabeslementu sin restrikshon.

 Historic First BHRO Confronts Dutch Human Rights Violations at CESCR UN Hearing in Geneva

FUENTE: BONAIRE HUMAN RIGHTS ORGANIZATION

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

AWE NOS TA SERA E SIKLO KU E DI KUATER I ÚLTIMO EDISHON DEDIKÁ NA E SEGURIDAT I SALÚ DI E AMBIENTE DI TRABOU PA ASINA LOGRA KU TRABOU TA UN PLASER I NO UN KASTIGU.

FRAKSHON DI PARTIDO DEMOKRAT TA SELEBRÁ E INISIO HISTÓRIKO PA UN BONEIRU INKLUSIVO: “EPOKA DI PAPIA A PASA, E EPOKA DI AKSHON A YEGA”