in

MESTER RESPETÁ BONEIRU SU STATUS BERDADERO: DR. WILLEM A. CECILIA TA DENUNSIÁ MALINFORMASHON DI ORGANISASHON DI DERECHONAN HUMANO DI BONEIRU

Kralendijk,- Komo habitante orguyoso di Boneiru, ami, Willem A. Cecilia, ta sinti mi mes obligá pa denunsiá públikamente e pretenshonnan falsu i engañoso publiká resientemente dor di James Finies di Organisashon di Derechonan Humano Boneiru den Saint Martin News Network.

E pretenshonnan aki, ku ta sugerí ku mester bolbe pone Boneiru riba lista di teritorionan sin propio gobernashon, i ta alegá “manipulashon kolonial” ulandes, ta mal representá kompletamente e hechonan polítiko, hurídiko i históriko tokante e status di Boneiru denter di Reino Hulandes.

Manera dokumentá pa e erudito hurídiko Dr. S. Hillebrink den ‘Political Decolonisation and Self-Determination: The Case of the Netherlands Antilles and Aruba (2007)’, e derecho di outodeterminashon di Boneiru a wòrdu rekonosé formalmente na kuminsamentu di añanan 1980 i ta sigui wòrdu protehá bou di derecho internashonal, inkluyendo e Charter di Nashonnan Uni i e Resolushonnan di e Asamblea General di Nashonnan Uni, 1514, 1541 i 2625.

Pueblo di Boneiru tin derecho di forma su status polítiko pa medio di medionan demokrátiko. Nos status konstitushonal aktual no ta resultado di dominio kolonial, pero di un ekspreshon di outogobernashon negoshá i rekonosé. Bisando esei ta importante pa ta honesto: nos situashon no ta perfekto. Falta hopi trabou ainda pa yega na berdadero igualdat ku e siudadanonan di e parti Hulandes Oropeo.

Nos ta sigui enfrentá retonan pa garantisá ku e mesun nivel di derechonan sosial, ekonómiko, hurídiko, i polítiko ku ta disfrutá di dje riba e kontinente hulandes, ta kompletamente i hustamente ekstendé pa Boneiru. Sinembargo, e lucha kontinuo aki pa igualdat mester ta basá riba hechonan, diálogo konstruktivo i prinsipionan demokrátiko — no riba mal informashon i retórika di divishon.

Ta kompletamente falsu i hurídikamente no sano pa argumentá ku Boneiru mester bini bèk riba e lista di teritorionan ku no tin propio gobernashon. Derecho internashonal, manera Hillebrink ta splika, no ta pèrmití relistamentu unilateral kaminda e  medida kompletu di outo-gobernashon a wòrdu alkansá kaba.

Hasi manera ku e presensia di e Enviado Spesial Hulandes sr. Edison Rijna na e próksimo Global Sustainable Island Summit (GSIS), komo un “manipuladó kolonial” ta igualmente engañoso. No tin problema ku ta krítika kualke representante polítiko, pero ta robes  pa deskribí defensa legítimo di klima i esfuersonan di koperashon entre e islanan komo engaño. Ounke Boneiru kisas no ta keda den e faha di orkan, nos ta enfrentá retonan ambiental real, inkluyendo sekura, skarsedat di awa dushi, un subida di nivel di laman ku lo kousa inundashon permanente di partinan abou di e saliñanan, bahia di Lac i Klein Bonaire. Tambe degradashon di e ref di koral — asuntunan ku ta eksigí kompromiso responsabel ku partnernan internashonal.

Ademas, akusashonnan inflamatorio tokante leinan di “eutanasia forsá”, destrukshon kultural i manipulashon demográfiko ta groseramente eksagerá i no tin evidensia kreibel pa esaki.

Retonan real ta eksistí — den gobernashon, edukashon i kuido di salú — pero esakinan ta rekerí diálogo honesto i solushonnan fundá, no hiperbola i teorianan di konspirashon. Mi ta urgi lidernan di CARICOM, e komunidat karibense, i tur amigu di Boneiru pa distinguí bèrdat for di distorshon. Pueblo di Boneiru meresé pa nan dignidat i logronan demokrátiko keda respetá, no miná pa sensashonalismo.

FUENTE: DR. WILLEM A. CECILIA

What do you think?

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

FORMA A ORGANISÁ UN TREMENDO SEMINARIO PA SU STUDIANTENAN.

OUTODETERMINASHON INFORMÁ TA REKERÍ E BÈRDAT: UN KONTESTA RIBA E NARATIVO DI BHRO