in

KARTA HABRÍ NA TUR KU TA TRAHA DEN ENSEÑANSA NA BONEIRU.

Un di e tres M-nan di vital importansia den enseñansa banda di e M di Mucha i e M di Mayor ta esun di Maestro. Esun ku mayornan ta enkargá durante un kantidat di ora pa dia durante henter un aña eskolar ku formashon intelektual i ku formashon komo hende di nan muchanan. Bosnan komo maestro mas ku tur otro mester rekonosé diariamente semanalmente, mensualmente i anualmente e ponensia di Sedney Marten kual ta bisa i mi ta sita:

“ Pues, e idioma di e bida. Esun ku marginá idioma den klas, ta marginá e mucha mes. Despues di tur kos, nenga e papel di e idioma maternal den e prosesonan di siña paden i pafó di skol, tin komo efekto total debilitá e mucha riba arianan di desaroyo importante: kognitivamente(konosementu), emoshonalmente, sosialmente i kulturalmente. Ademas e ta kontribuí na tenshonnan innesesario, frustrashon, miedu di faya di e  mucha na skol: un skol asina no ta un skol emoshonalmente sigur. Ta bon pa kada un di boso lesa henter e dokumentu di Sedney “.

Tambe si boso lesa e reakshon di Mazarella Katan Jansen riba e dokumentu di Sedney Marten, kaminda e ta bisa i mi ta sita e tambe;

“ Nos mensahe ta mishi eksaktamente ku un diskushon ku na Boneiru ya pa demasiado tempo a keda posponé: e posishon di Papiamentu den enseñansa no ta un asuntu sekundario, pero un kondishon fundamental pa oportunidatnan igual, kalidat di enseñansa i seguridat emoshonal di nos muchanan”.

Boso ya por konkluí ku ami komo eks maestro di skol pero aun mas importante                    ko-fundadó di SIMABO  na aña 1980 ta sumamente preokupá ku e aktitut pasivo di e sindikato den e materia tan importante aki. Mi no por splika e pasividat aki den otro manera ku no ta ku e sindikato no ta kontando ku e sosten mayoritario di tur maestro di skol aki na Boneiru. I ora mi papia di tur maestro di skol, mi kier men literalmente tur, sin ningun distinkshon. Tur hende ku ta duna lès, tur hende ku ta forma nos muchanan ta maestro di skol òf den un palabra mas modèrno ta un lider den edukashon/formashon di nos muchanan. For di krèsh, akohida despues di skol, enseñansa primario te ku Liseo. Pero tambe lidernan den edukashon/formashon na FORMA, na MBO i lidernan ku ta guia stazjèrnan pa nan lèsnan di práktika.

A yega ora pa uni i pone un posishon bon kla i no sinta warda. E pregunta real pa nos tur no ta ku si por. E pregunta ta , ken ta tribi di bis’é na bos haltu pa krea e kondishonnan nesesario.  OCW lo no hasi’é, Konseho di Enseñansa a skohe kaba e posishon di no ta karni ni piská. Entidat Públiko Boneiru ni Direktivanan di Skol no ta kue e hanskun ei. Pues ta na boso kargadónan di enseñansa na Boneiru pa tuma kurashi i  fiha un posishon basá riba prinsipionan siéntifiko korekto i kompletamente hustifiká. Un eskoho kla pa e idioma materno di e mayoria grandi di nos  muchanan. PAPIAMENTU, komo materia obligatorio den henter e sistema di enseñansa i komo idioma di instrukshon kompleto den enseñansa primario i di fundeshi. Miéntras tantu tempu ta sigui i kada generashon ku pasa den e sistema sin solushoná e problema fundamental di idioma aki ta paga e preis karu.

FUENTE: NÒCHI WILLEM

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

SINDIKALISMO DOR DI TRAHADÓ, DI TRAHADÓ I PA TRAHADÓ.