in

HULANDA: LEIDEN TA PIDI DISKULPA PA PASADO KOLONIAL I DI SKLABITUT

Leiden,- Despues di suidatnan manera Amsterdam, Rotterdam i Haarlem, a yega e turno pa Leiden pidi diskulpa pa su pasado kolonial i di sklabitut.

Esaki a tuma lugá den un seremonia ofishal djamars anoch 2 di desèmber. Alkalde (burgemeester) di e munisipio Leiden, Peter Heijkoop, a pidi diskulpa pa e ròl di e entre otro gobernantenan di Leiden den e pasado kolonial i di sklabitut.

Natalie Wanga nasi i lantá na Boneiru i Aruba, ta e prome (èks)miembro di konseho munisipal den historia di Leiden ku ta di e 6 islanan di Reino Hulandes. Pa señora Wanga tabata un honor i masha emoshonante di tabata invitá pa presensiá e momento históriko aki.

A base di un investigashon profundo resien di Universidat di Leiden a sali na klá ku e universidat, gobernantenan, habitantenan i institutonan tabata tin un papel mucho mas grandi ku kolonialismo i klabitut ku a ser pensá anteriormente.

Industria di Tela
Alkalde Peter Heijkoop, a splika ku gobernantenan tabata por ehémpel fungi komo invershonistanan i tabata tin funshonnan klave den VOC i WIC.  Tabata tin hasta un alkalde ku tabata tin un plantage na Sürnam i tabata laga trata su katibunan den forma kruel. Ademas,  hopi habitante di Leiden tambe a hunga un papel trahando den e industria di tela i den produskhon di  unifòrm pa e ehérsito kolonial. I asina tin mucho mas kaso kon riku Leiden a bira dor di sklabitut riba nos islanan, na Sürnam i Indonesia.

Seremonia ofishal

E anochi mes tabata masha emotivo i impreshonante kaminda tabata tin diskursonan sumamente interesante i presentashonnan di kanto. Den algun filmashon kórtiko e investigadornan a splka e ehèmpelnan na un manera masha aksesibel i fasil di kompronde. E kulminashon di e anochi tabata e palabranan yená di emocion di e alkalde ku a pidi despensa na Sürnam, e islanan den Karibe, Indonesia ,West-Afrika i tur desendiente.

Honor na famia

Komo úniko i prome (èks)miembro di konseho munisipal ( gemeenteraad) di nos seis islanan i komo boneriano mi ta sintimi masha honrá di por a presensiá e momentu históriko aki. Pesei mi a trese e bandera boneriano. Mi no tabata solamente presente na nòmber di Boneiru pero sigur den nòmber di Magdalena Guanica Wanga . Mi voormoeder esklavisá. E prome Wanga di nos pal’i famia famia ku ta ofishalmente konosí i ku ta registrá. Ela yega solamente e edat di 27 aña i no a presensiá e dia históriko di 1 di yüli 1863. Mi ta masha orguyoso ku despues di nuebe generashon mi ta karga ainda nos fam original di Afrika. I mi ta spera for di fondo di mi kurason ku ‘Mama Magdalena’ ku tabata literalmente ‘propiedat di Hulanda’ a skucha e despensa kaminda ku e ta sosega na pas.

Mas informashon

Por wak ful e transmishon bèk via https://vimeo.com/event/5544427/embed/4c463c3613

I e rapórtnan ( tanto na hulandés komo inglés) por lesa nan na

https://www.universiteitleiden.nl/binaries/content/assets/algemeen/vooronderzoek/vooronderzoek-koloniale-en-slavernijgeschiedenis-van-de-stad-leiden.pdf

https://www.universiteitleiden.nl/binaries/content/assets/algemeen/vooronderzoek/explorative-report-on-the-colonial-and-slavery-history-of-leiden-university.pdf

FUENTE: NATALIE A.C. WANGA/LIVE99FM

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

IR. GIORDANO MOLINA NOMBRÁ KOMO DIREKTOR OPERASHONAL DI BONAIRE INTERNATIONAL AIRPORT