in

INFLASHON TA BAHA NA BONEIRU I SABA, I TA SUBI NA SINT EUSTATIUS

Kralendijk,- Den e di kuater trimèster di 2025, produkto i servisio di konsumo na Boneiru tabata 2,8 porshento mas karu ku un aña anterior.

Den e di tres trimèster di 2025, inflashon tabata ainda 3,3 porshento. Esaki Centraal Bureau voor de Statistiek (CBS) ta informá a base di e índise di preis di konsumidó Hulanda Karibense.Na Saba, den e di kuater trimèster di 2025, preisnan tabata 2,9 porshento mas haltu ku un aña anterior.

Den e di tres trimèster, inflashon tabata 3,5 porshento. Na Sint Eustatius, inflashon tabata 2,2 porshento den e di kuater trimèster. Un trimèster anterior esaki tabata 1,9 porshento.

Ku e sifranan di e di kuater trimèster, e sifranan anual tambe ta konosí. Den 2025 e nivel di preis promedio na Boneiru tabata 4,3 porshento mas haltu ku den 2024.

Na Saba, e preisnan tabata 3,8 porshento mas haltu ku den 2024 i na Sint Eustatius e tabata 1,8 porshento mas haltu. Na Boneiru i Saba esaki ta partikularmente pa motibu di e supsidio riba awa i koriente ku a para na komienso di 2025 i ku a bin bèk durante e di tres trimèster. Esaki a sosodé na Sint Eustatius tambe, pero aki e efekto ta ménos visibel. Ademas por nota subida di preis di kuminda i bibida sin alkohòl riba tur e islanan. Desaroyo di preis pa paña i sapatu tambe ta kontribuí na subida di e nivel di preis, partikularmente na Saba i Sint Eustatius. Finalmente preis di ‘horeca’ tambe a subi na Saba.

Preisnan na Boneiru, 1,0 porshento mas abou ku den e di tres trimèster

Preisnan na Boneiru a baha den e di kuater trimèster ku 1,0 porshento kompará ku e di tres trimèster di 2025. E bahada akí tabata partikularmente pa motibu ku e preisnan di bibienda, awa i koriente a baha promedio ku 3,8 porshento. Asina preis di suministro di awa i koriente a baha respektivamente ku 20,5 i 4,6 porshento. Esaki ta debí ku e supsidionan pa awa di bebe i koriente, ku a para na komienso di 2025, a bolbe keda introdusí den e di tres trimèster. Esaki ya a kousa un bahada den e di tres trimèster kaba, pero tin su efekto tambe den e di kuater trimèster. Transporte tambe a bira 0,7 porshento mas barata den e di kuater trimèster, kompará ku e di tres trimèster. Transporte aéreo di pasahero a baha 3,2 porshento den preis, despues ku esaki hustamente a bira konsiderablemente mas karu den e di tres trimèster.

Preisnan na Saba, 0,2 porshento mas haltu ku trimèster anterior

Na Saba, preisnan a subi den e di kuater trimèster di 2025 ku 0,2 porshento kompará ku e di tres trimèster. Preis di kuminda i bibida sin alkohòl a subi e trimèster akí ku 1,4 porshento. Asina awa mineral a bira 3,5 porshento mas karu, kompará ku e trimèster anterior. Produktonan di karni a subi den preis, partikularmente karni di baka a bira mas karu, ku un subida di 5,9 porshento kompará ku e di tres trimèster.


Paña i sapatu a baha e trimèster akí den preis ku 3,1 porshento. Esaki tabata partikularmente notabel pa paña di hende muhé i parsialmente tambe pa paña di beibi i di mucha. Tambe produktonan pa mantenshon i drechamentu di bibienda a bira 4,0 porshento mas barata. Finalmente webu i ‘horeca’ tambe a bira un tiki mas barata.

Preisnan na Sint Eustatius, 0,5 porshento mas haltu ku e trimèster anterior

Na Sint Eustatius tambe preis di konsumidó a subi den e di kuater trimèster. Aki ku 0,5 porshento, kompará ku e di tres trimèster di 2025. Preis di kuminda i bibida sin alkohòl a subi e trimèster akí ku 2,8 porshento. Asina galiña a bira 9,8 porshento mas karu. Piská fresku i piská di fris a subi den preis ku 8,3 porshento. Ademas, batata i diferente kos dushi, manera chukulati i mangel, a bira mas karu.

Koriente a bira mas barata, kompará ku e trimèster anterior. Meskos ku na Boneiru, esaki ta pa motibu di e re-introdukshon di supsidio di koriente ku a para na komienso di e aña akí. Paña i sapatu a baha e trimèster akí den preis ku 3,1 porshento. Esaki tabata partikularmente notabel pa paña di hende muhé i parsialmente tambe pa paña di beibi i di mucha. Webu tambe a bira un tiki mas barata.

FUENTE: CBS/LIVE99FM

NEDERLANDS:

INFLATIE DAALT OP BONAIRE EN SABA, STIJGT OP SINT EUSTATIUS

Kralendijk,- In het vierde kwartaal van 2025 waren consumentengoederen en -diensten op Bonaire 2,8 procent duurder dan een jaar eerder. In het derde kwartaal van 2025 was de inflatie nog 3,3 procent. Dit meldt het Centraal Bureau voor de Statistiek (CBS) op basis van de consumentenprijsindex Caribisch Nederland.

Op Saba waren de prijzen in het vierde kwartaal van 2025 2,9 procent hoger dan een jaar eerder. In het derde kwartaal was de inflatie 3,5 procent. Op Sint Eustatius was de inflatie 2,2 procent in het vierde kwartaal. Een kwartaal eerder was dit 1,9 procent.

Met de cijfers van het vierde kwartaal zijn ook de jaarcijfers bekend. In 2025 lag het gemiddelde prijspeil op Bonaire 4,3 procent hoger dan in 2024. Op Saba lagen de prijzen 3,8 procent hoger dan in 2024 en op Sint Eustatius 1,8 procent hoger. Dit heeft op Bonaire en Saba voornamelijk te maken met subsidies op water- en energie die aan het begin van 2025 beëindigd werden en gedurende het derde kwartaal weer terugkwamen. Dit gebeurde ook op Sint Eustatius, maar hier is het effect minder zichtbaar. Daarnaast zijn op alle eilanden prijsstijgingen voor voedingsmiddelen en alcoholvrije dranken zichtbaar. Ook de prijsontwikkelingen van kleding en schoeisel dragen bij aan de stijging van het prijspeil, met name op Saba en Sint Eustatius. Tot slot stegen op Saba ook de prijzen voor de horeca.

Prijzen op Bonaire 1,0 procent lager dan in het derde kwartaal

De prijzen op Bonaire zijn in het vierde kwartaal met 1,0 procent gedaald vergeleken met het derde kwartaal van 2025. Deze daling werd vooral veroorzaakt doordat de prijzen van huisvesting, water en energie gemiddeld met 3,8 procent zijn gedaald.

Zo zijn de prijzen van watervoorziening en elektriciteit respectievelijk met 20,5 en 4,6 procent gedaald. Dit komt doordat de drinkwater- en energiesubsidies, die aan het begin van 2025 werden stopgezet, gedurende het derde kwartaal opnieuw ingevoerd werden.

Dit veroorzaakte al een daling in het derde kwartaal, maar werkt ook door in het vierde kwartaal. Ook vervoer werd in het vierde kwartaal 0,7 procent goedkoper vergeleken met het derde kwartaal. Personenvervoer door de lucht daalde 3,2 procent in prijs nadat dit in het derde kwartaal juist flink duurder was geworden.

Prijzen op Saba 0,2 procent hoger dan vorig kwartaal

Op Saba stegen de prijzen in het vierde kwartaal van 2025 met 0,2 procent vergeleken met het derde kwartaal. De prijzen van voedingsmiddelen en alcoholvrije dranken stegen dit kwartaal met 1,4 procent. Zo werden mineraalwater en bronwater 3,5 procent duurder ten opzichte van het vorig kwartaal. Vleesproducten stegen in prijs, voornamelijk rundvlees werd duurder met een stijging van 5,9 procent ten opzichte van het derde kwartaal.

Kleding en schoeisel daalden dit kwartaal in prijs met 3,1 procent. Dit was vooral zichtbaar bij dameskleding en deels ook bij baby- en kinderkleding. Ook producten voor onderhoud en reparatie van de woning werden 4,0 procent goedkoper. Tot slot werden ook de eieren en de horeca iets goedkoper.

Prijzen op Sint Eustatius 0,5 procent hoger dan vorig kwartaal

Ook op Sint Eustatius stegen de consumentenprijzen in het vierde kwartaal. Hier met 0,5 procent vergeleken met het derde kwartaal van 2025. De prijzen van voedingsmiddelen en alcoholvrije dranken stegen dit kwartaal met 2,8 procent. Zo werd pluimveevlees 9,8 procent duurder. Verse vis en diepvriesvis stegen in prijs met 8,3 procent. Daarnaast werden ook aardappelen en verschillende zoetwaren als chocolade en snoep duurder.

Elektriciteit werd goedkoper vergeleken met vorig kwartaal. Net als op Bonaire werd dit veroorzaakt door de herinvoering van energiesubsidies die begin dit jaar waren stopgezet. Kleding en schoeisel daalden dit kwartaal in prijs met 3,1 procent. Dit was vooral zichtbaar bij dameskleding en deels ook bij baby- en kinderkleding. Ook de eieren waren iets goedkoper.

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

SUIDADANO NAN DI BONEIRU TA GANA KASO DEN KORTE NA HULANDA KONTRA ESTADO HULANDES.

HULANDS: AVANSE PA BONEIRU I GREENPEACE DEN KASO DI KLIMA