in

KOMISHON DI DERECHO EKONÓMIKO, SOSIAL I KULTURAL NA GINEBRA TA PIDI HULANDA PA DUNA KUENTA TOKANTE E DERECHO DI PUEBLO DI BONEIRU

Kralendijk,- Riba 16 i 17 di sèptèmber 2025, Organisashon di Derecho Humano Boneiru (BHRO) lo resoná e bos di Boneiru i di e islanan anterior di Antia Hulandes – Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, Saba, i Sint Eustatius –  na Nashonnan Uní na Ginebra, Suisa.

E esfuerso aki tin komo meta pa garantisá ku na e nivel internashonal mas haltu lo tende di e lucha pa rekonosimentu di e derecho humano fundamental di nos pueblonan di islanan chikí. Desde ku a desmantelá Antia Hulandes, tin un stagnashon den realisashon di nan derechonan fundamental pa outodeterminashon.

James Finies i BHRO lo tuma otro paso históriko pa derecho humano di pueblo di Boneiru, durante e seshon programá di e 78 Seshon di Komishon di Nashonnan Uní riba Derecho Ekonómiko, Sosial i Kultural (CESCR), durante e revishon di Reino Hulandes riba 16 i 17 di sèptèmber 2025 na Ginebra. Lo kuestioná gobièrnu Hulandes tokante su kumplimentu ku e Pakto Internashonal riba Derecho Ekonómiko, Sosial i Kultural (ICESCR), ku enfoke spesial riba pobresa, problemátika di bibienda, derechonan laboral, i protekshon sosial pa abitantenan di Boneiru, Saba, Sint Eustatius, i e otro teritorionan Karibeño bou di atministrashon hulandes.

Basá riba prinsipio di dignidat, igualdat, i libertat, e pakto ICESCR ta rekonosé ku tur pueblo tin derecho pa determiná su status polítiko i aspirá su desaroyo ekonómiko, sosial i kultural (Artíkulo 1). E Pakto tambe ta afirmá ku e estado tin e obligashon pa promové i protehá e derecho aki sin diskriminashon (Artíkulo 3), i ta pone énfasis riba tur derecho humano. E Pakto ta eksigí ku rekursonan i manehonan mester sirbi pa e realisashon kompletu di derechonan pa tur hende – inkluyendo pueblonan bou di dominio kolonial òf ku status di Teritorionan Sin Propio Gobernashon. E base legal internashonal aki ta e argumento prinsipal di BHRO.

BHRO lo trese tambe atenshon na e desigualdat sistemátiko i e negashon di derecho humano den área importante di bida i kultura, inkluí:

–           Derecho Kultural – protekshon di idioma nashonal, Papiamentu, i identidat;

–           Kuido di salú – tuma medida pa eliminá diferensia den aksesibilidat i kalidat di kuido;

–           Edukashon – garantisá aksesibilidat igual pa edukashon di kalidat, i  denunsiáeliminashon di identidat nativo i historia den sistema di skol, kaminda ta ignorá òf nenga kultura lokal, idioma papiamentu i derecho indígena.

E revishon aki ta tuma lugá den un konteksto di negashon demokrátiko. Na 2010, despues di desmatelashon di Antias Hulandes, a integrá e islanan den Konstitushon Hulandes sin konsentimentu di pueblo. Komo protesta, James Finies, fundador di BHRO i lider di Pueblo Progresivo Uní, a liderá un protesta históriko di 222 dia, eksigiendo un referèndum. Na 2015, ora finalmente a konsultá pueblo di Boneiru, 66% a vota “No” rechasando e status konstitushonal imponé – un desishon demokrátiko di pueblo, ku gobièrnu Hulandes a ignorá.

E pueblo di Boneiru, Saba i Statia ta enfrentando diskriminashon i difikultatnan ku nunka lo tolerá na Hulanda, Oropeo. Nos no ta papia solamente pa Boneiru, pero pa tur e islanan anterior di Antia Hulandes – eksigiendo ku e gobièrnu hulandes respetá e Charter di Nashonnan Uní, e tratadonan di derecho humano, mekanismonan internashonal, i nos derecho pa outodeterminashon.

En paralelo, BHRO lo partisipá tambe den e di 60 Seshon di e Konseho di Derecho Humano di Nashonnan Uní (8 di sèptèmber–8 di òktober 2025), kaminda komunidat internashonal ta debatí tokante krísis di derecho humano rònt mundu. Den e espasio internashonal aki, BHRO lo pone énfasis ku inhustisia kolonial den Karibe Hulandes ta sigui formando parti di e mandato di dekolonisashon no kompletá di Nashonnan Uní.

Pa medio di aktividatnan di Bonaire Human Rights Organization, Boneiru lo sigurá ku no ta ignorá bos di nos pueblo mas – i lo sigui pone preshon riba Hulanda pa kumplí ku su obligashon internashonal i respetá e derechonan sivil, polítiko, ekonómiko, sosial i kultural, boluntat demokrátiko i dignidat humano di nos pueblo.

James Finies, Fundador di Bonaire Human Rights i lider di Pueblo Progresivo Uni

Davika Bissessar, Presidente di Bonaire Human Rights Organization

Marjolein Finies, Muhernan Fuerte – Ala Femenino di Pueblo Progresivo Uní

Sedney Marten, Movemento Pa Kambio

FUENTE: BONAIRE HUMAN RIGHTS ORGANIZATION

What do you think?

Written by Redakshon

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

GIPHY App Key not set. Please check settings

“SAK’É FOR DI SOMBRA” : ABUSU SEKSUAL DI MENOR

PROMÉ PASO PA UN CAO ZORG BES PA STICHTING PROJECT: DIÁLOGO KONSTRUKTIVO I KU METANAN KOMUN.